Förbjudet?

-Allt det här hände för 5 år sen. Då visste jag inte hur illa det skulle gå. Det var ju att äta eller ätas.

Lars satt i ”Gomorron Sveriges” morgonsoffa. Framför sig satt Claes Elfsberg.
-Påstår du att det var omgivningens fel att det blev som det blev?, frågade Claes.

Lars funderade och tänkte på orden.
-Får jag tänka på det?
-Javisst.

Genast började han associera till det som hände för nästan 5 år sen i sin hemby i Norrland.
Det var fest hos en av sina bästa kompisar och dem var ute i skogen. Piti tog fram en cigarett och höll fram den mot Lars. Han tvekade.

-Äh, kom igen nu, sa Oskar och dunkade han i ryggen.
-Klart han inte är, sa Piti och skrattade.

Lars tog en och tände den. Det luktade illa och han ville helst inte, men Oskar dunkade han i ryggen igen och sa: Tänkte väl det!

Dom stod där i ungefär 30 min. När de gick in så hade många gått. De såg inga och Oskar flinade mot dem. Han tog fram en plastpåse.

-Nu ska vi festa ordentligt!
-Vad är det där, frågade Piti.
-Gräs.
-Var fick du tag i det?
-Internet. Är ni med att röka på lite?

Piti tvekade.

-Asså, det är skillnad på att ta ett bloss och att...
Det var tyst.
-Men lever ju bara en gång, utbrast han. Jag är på.

Nu tittade de på Lars.

-Om du inte tar, så tjallar jag för mor`n din att du har rökt.
-Då får hon väl veta det!

Sen gick han iväg.

Nästa dag kom han vid 10 och Lars mamma undrade vart han hade varit hela natten. Hon hade varit orolig.

-Jag blev så trött där, så jag sov över, ljög han.
-Har du ätit frukost?
-Nej.

Och snart kände han lukten av souvas sirko.

-Vill du följa med och handla, skrek hon?
-Visst, svarade han och kliade sig i ögonen.

Mamma log åt han.

-Du är en fin pojke.

En stöt av dåligt samvete högg till i hans hjärta. Han log och nickade.

-Lars?
Han rykte till ur sin dagdröm. En till gäst hade kommit till Claes och båda tittade på han.

-Har du ett svar, frågade Claes.
-Jag är inte riktigt säker. Men jag säger snart.

När han kom hem så packade de in maten i kylskåpet. De hade vart tvungna att åka till Arvidsjaur för att handla. När de kom hem så åt de resterna av maten från igår. Efter det var han så trött så han somnade.

Samma natt så ringde det i hans mobil. Sömndrucket svarade han.

-Ah?, svamlade Lars fram.
-Du måste komma hit nu, svarade en röst.
-Nu?, frågade Lars. Kan vi inte vänta tills imorgon?
-Nej, vi kan inte vänta tills imorgon!, svarade Piti lätt pressat. När jag säger nu så menar jag nu!
-Ok, ok, jag kommer. Vart samlas vi? På det gamla vanliga stället?
-Ja, kom fort!

Han stapplade upp från sängen och gick fram till skrivbordet och skrev en lapp så att hans mamma inte skulle bli orolig.

Sen tog han på sig och gick.

Han körde upp sin A-traktor längs med huset som stod knappt upprätt. Han klev ur och han såg att det lös i ett av fönsterna. Där inne såg han direkt att stämningen var spänd.

-Vad har hänt, frågade han och kastade av sig jackan.
-Vad som har hänt?, sa Piti. Jo det kan Oskar förklara!

Oskar satt tyst.

-Du vet det där vi tog i lördags?
-Det ni tog, ja vad är det med det?
-Jo, började Oskar och harklade sig. Den jag köpte av vill ha lite ränta på pengarna. Han menade att vi har hanterat det så vårdlöst.

-Lite ränta, formligen skrek Piti. 30%, ja det är ju väldigt lite!
-30%, utbrast Lars. Hur ska ni kunna betala det?
-Vet inte, suckade Oskar. Men på nåt sätt annars är vi körda.

Men så kom Lars på en sak.

-Varför måste jag vara här?
-Jo, sa Oskar som brusade upp sig ordentligt. Du här för om du säger skit till snuten, så är inte bara vi körda utan du också!
Det blev förfärligt tyst en stund. Sen hördes en röst.

-Posten har rätt så gott om cash va?
Dom båda andra stirrade på han.

-Är du dum i huvet!, gormade Piti. Tänkte du råna posten för en knarklangares skull?
-Du vet inte vem vi har att handskas med, sa Oskar tyst. Hans organisation är över hela Norden. Du vet den där banken som blev rånad nere i Lettland med 10 döda?
-Ja, det var ju på varenda tidning.
-Ja, det var de.

Igen blev det tyst som graven.

Men plötsligt knackade det på dörren och Oskar öppnade.
-Labas Uskar, hördes en röst med brytning.
-Hej.

-Får vi kumma in?, frågade rösten men istället för att vänta på svar så gick han in huset. Mannen var utan tvivel en man man skulle passa sig för. Han hade helskägg och rufsigt brunt hår. Över ansiktet hade han ett stort ärr.

Mannen log.

-Trevligt att träffas, sa han med mörk stämma och tog fram handen. Jag häter Artûras Nevskij. Lars skakade svettigt. Bakom honom stod en livvakt med bistert uttryck. På sig hade han en rånarluva och en säck på ryggen.
-Ja, sa Artûras menande, och slog sig ner. Var burjar vi?

Det var tyst. Oskar var den som började med att tala.
-Vad gör ni här?
Artûras stirrade på han.
-Jag kommer när jag vill, hur jag vill och var jag vill, sa han tittade på han. Jag menade hûr ni ska få tag mina pengar.
-Vi tänkte...råna posten.

Artûras skrattade.

-Pusten, jag säga då det! Grabbar ni kommer inte kunna betala ens hälften med den summan ni får.
-Vad föreslår ni då?
-Banken i Arvidsjaur. Vi kan hjälpa er.

Han knyckte till med handen.

Vakten tog säcken och vände uppochner på den. Ut föll ett hagelgevär, 2 pistoler, 1 k-pist och några rånarluvor.

Piti svalde.
-Inte....inte ska vi väll......döda nån?
-Beror pâ, sa Artûras och flinade.
-Nå då är vi överens, fortsatte han och sträckte fram handen till Oskar, som han tog darrande.
-Ytmärkt vi gör kuppen imorgon klockan 7.

Sen gick han iväg med vakten efter sig.

Nästa dag svettades han redan vid 4. Mamma undrade om han var sjuk. Han skakade på huvudet Mamma log och pussade honom på pannan. Lars tittade på henne och log.

Klockan var 7 och de hade planerat kuppen. Nu var de i Artûras piké-buss. Arûras drog på sig masken och tog tag en k-pist.. Lars drog på sig masken och tog en av pistolerna.

-Nu kör vi, flinade Artûras och gick ur bussen med vapnet höjt. Lars hörde skottsalvor och sedan kom skrik. Lars och de andra gick ur bussen och in på banken.
-Det här är ett rån, vrålade Oskar. Inne på banken fanns det vakter som genast svarade med att gömma sig bakom diskarna och hota med att skjuta.

Arûras började skjuta mot diskarna, och det gjorde även Oskar. Under tiden sprang Piti till ett av valven. Lars själv hade gömt sig bakom en soffa under eldstriden. Men plötsligt dök en man upp bredvid soffan. Han stirrade på honom. Lars rusade mot han och gömde han.

-Nu håll käft, viskade Lars. Han hörde sirener bakom honom och samtidigt kom Piti tillbaks med pengarna.
-Bra då sticker vi, skrek Oskar.

Och ut genom dörren sprang de och utanför stod säkert ett 30-tal poliser. Då gav Lars upp. Han sjönk ner på knä, medans Oskar, vakten och Artûras sprang mot bussen. Piti låg på marken i banken.

Poliserna hade punkterat bussen men det hindrade inte Arûras.

Honom fick de inte tag men på de andra fick de.

Oskar hade skjutit 2 personer, men trots detta så fick han endast 6 månaders fängelse ( han var 19). I rätten satt nämligen halva hans släkt och vittnen menade att han annars var en väldigt trevlig pojke.

Klockan var 9:45 och Claes var stressad.

-Ja har du ett svar?, frågade Claes.
-Ja, det har jag, svarade han.


av Erik I.