Restaurangen
Tystnad. Tid
som passerar. Ljudet av klockans rytm, ekandes mot rummets väggar. Tik tok tik
tok. En ung servitör som med lätta steg öppnar restaurangen och den krispiga
höstluften som väller in och susar genom rummet. Med den följer ljudet av ett
par stilettklackar mot den kalla marmortrappan, tätt följt av ett par kängor.
Klick klack, klick klack.
Ljudet av
stolsbenen som dras emot golvet, klockans tickande, dörren som öppnas och
stängs. Snart fylls rummet av glada röster, glada konversationer och skratt.
Servitörernas skors snabba takt genom rummet, pennor mot block och menyer som
fälls ihop. Tick tok, Tick tok.
Det röda
vinet som hälls i glasen, stegen från servitörerna sedan klirrandet av glas mot
glas för att sedan lyftas till målade röda läppar och skäggbeklädda ansikten.
Dörren som öppnas och stängs, nu en barnvagns hjul hasande mot golvet och en
mors mockaboots lite haltande steg. Klick klick klack.
Plötsligt,
en hög krasch och glassplitter som irrar omkring. Allt stannar upp. Endast
ljudet av klockans rytm återstår. Snabba steg av servitörens vita skor och
sedan det hasande ljudet av sopborsten mot golvet. Gästernas röster som gradvis
återgår till konversationerna de var mitt uppe i tills allt är precis som förut
igen. Beställningar som tas och överallt drinkar som konsumeras.
Två unga främlingar
som för första gången möts. De sträcker fram sina händer i en nervös
handskakning och utbyter hälsningsfraser innan de sätter sig till bords. Ljudet
av tyg mot tyg fyller tystnaden när jackorna dras av och hängs på stolsryggarna.
Snart konsumeras drinkar och frågor bollas mellan dem. Konversationerna växer
sig allt djupare i takt med att kinderna rodnar av alkoholen. En själs melodi
som känner igen en annan människas själs melodi. Samma rytm. Ett band som
formas. Från den sekunden, själsfränder som hittas.
Beställningarna
som tas, maträtterna som serveras, stolars hasande och den klassiska musiken
som spelar i bakgrunden. Människorna som kommer och människorna som går. Bord
som avdukas och dukas på nytt.
En kvinnas
puls som höjs när andetagen liksom stannar upp. Tårarna som i hennes ögon
bildas när hennes älskade går ner på knä på golvet framför henne. Hasandet av
stolen som låter när hon flyger sig upp ur den och de snabba andetagen hon tar när
hon nickar på huvudet i snabb takt, upp ner upp ner, som toner i en melodi. Hans
förväntansfulla blick möter hennes och fyra ögonlock försöker förgäves blinka
tillbaks glädjetårarna. Han släpper ut andetaget som han inte visste att han
höll inne. Han börjar andas igen. Två hjärtslag som förenas till ett när de
omfamnar varandra. I denna stund är de i deras egna lilla hörn av universum.
Kärleksförklaringar viskas mellan dem och de är så förlorade i varandra att de
inte märker omgivningens applåder och främlingarnas stora leenden.
I köket
lämnar stekos spisen till ljudet av köksfläktens surrande. Servitörer kommer
och går, maträtter lagas och serveras. Tiden passerar till ljudet av musiken
som spelas i köket.
Ett äldre
par kliver in i restaurangen till klickandet av en käpp mot golvet och lite
haltande steg. De två människor går i armkrok. Idag firar de många år
tillsammans. Samma rödvin beställs som den där första gången de träffades och samma
klirrande hörs när glasen skålas mot varandra. Klockans tickar. Tik tok tik
tok. Hans blick möter hennes, kärleken mellan dem brinner fortfarande lika
starkt som den där natten då de fann varandra.
De fäller ihop sina menyer utan att kolla
igenom dem och lämmar leende över dem till servitören när han kommer till deras
bord. Han vet redan, efter det äldre parets många besök, vad de beställer.
Servitörens fotsteg ekar mot marmorgolvet när han sedan rör sig bort mot köket.
Paret har många gånger befunnit sig här, på samma restaurang där de en gång
träffades för första gången. De var världens rytm och världens rytm var dem.
Samtalen
runtomkring planar ut i tak med att farvälen blir allt fler. kapporna dras på till
ljudet av stilettklackar nedför marmortrappan. Taxibilarna som stått parkerade
utanför startar. Servitören, som efter femtio år i tjänst har samma rytm i
stegen, när han tröttsamt drar sig mot ytterdörren. När han stänger dörren drar
sig kvällsluften ut liksom som att den aldrig kommer återvända. Ljudet av
nycklarna som sätts in i ett lås, och vrids om. Servitörens fotsteg som avtar
och övergår i tystnad. Endast takten av klockans tickande återstår i
restaurangen. Tik tok tik tok. När även det ljudet upphör så återstår bara
tystnaden. Ett ekande i avsaknaden av den symfoni som alla dessa ödens rytmer
tidigare utgjorde.
F E
F E
Kommentarer
Skicka en kommentar