Mina egna tankars rymd


Platsen dit jag flyr, flyr undan från de höga ljuden, det skarpa ljuset och folkmassans rotation. En plats som är tom och stilla, ljudlös utan ett eko, där djupet suger in allt i sin väg. Alla mina tankar, all ångest och oro, mitt egna svarta hål. Ett hål jag försvinner till när omvärlden verkar ha slukat en. De klara stjärnorna i min rymd leder mig dit djupet vill ta mig. Den vaga verklighet som är min tycks jag glömma men när dagen gryr är det rymdens tur att förloras ur minnet, men bara för att senare kunna upptäckas än en gång på nytt.

A J

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Min vän Jorden måste jämt snurra utan någon pause.

Digit! 2021 prisutdelning

Höstäpplen