Undergången
När du tänker på rymden, vad tänker du på då? På vårt solsystem, planeter, eller solen. Eller något helt annat. Rymden är oändlig och därmed även våra tankar om den.
Rymden gav oss liv
genom Big Bang men kan också ta tillbaks det. Asteroider kan vara i rasande
fart mot vår jord i denna stund. En liten spricka i vår rotation eller
asteroidens bana kan vara avgörande för människlighetens överlevnad. En
kollusion behöver inte betyda slutet. När utrotningen av dinosaurerna
inträffade var det slutet för den tidperioden. Men var dessutom en ny början.
Ska vi människor
frukta vår undergång? Svaret är ett nej om du frågar mig, moder jord kommer
tillslut vilja skapa en ny värld utan oss människor. Jag kan inte säga emot det
eftersom vi förstör naturen och skadar inte bara oss själva utan även andra
levande organismer. Det är egoistiskt av oss.
Antingen tar vi
koll på oss själva och tar förmodligen med jorden i en rejäl smäll. Eller så gör
jorden slut på oss först med naturkatastrofer eller med universums hjälp. Om
vår blåa lilla planet blir till stoft förenas vi med vår skapare, den oändliga
rymden.
E S
Kommentarer
Skicka en kommentar