Bästa vän eller kille?

Jag ser henne en bit längre ner i korridoren och känner hur ilskan tar över min kropp och vänder därför tvärt. Jag hör hur mitt namn skriks bakom mig men jag bara går, går så långt jag kan bort från henne. Jag varken tittar eller pratar med henne på hela dagen, när jag kommer hem så börjar hon skriva på sociala medier till mig. Jag känner hur hela huvudet dunkar av irritation. Jag är ingen som gillar att bråka men nu är jag trött på att bara acceptera all skit jag får av henne.

Alvin ringer mig i samma sekund som jag tänker så, jag svarar med ett ganska drygt ”hej” och han börjar prata, lika gulligt som han brukar. Men nu känner jag mig trött på det så jag skäller ut han och frågar vad han håller på med och han bara lägger på. Då börjar Alice skriva till mig igen och nu känner jag hur bråket kommer bli större och större för varje dag.

 

Några dagar senare när jag går till skolan så går jag förbi henne och hon ropar något efter mig i en arg ton. Jag känner hur ilskan som precis lagt sig bubblar upp igen och jag skriker något elakt tillbaka. Den här gången tänker jag inte låta henne komma undan med det som ryktet säger att hon och Alvin har gjort tillsammans bakom min rygg. Jag närmar mig henne och när jag är så nära att jag nästan kan ta på henne, så tar hon några steg bakåt och ser nästan lite rädd ut. Jag blir lite förvånad över hennes reaktion, mina tankar om henne var att hon var en överlägsen ledartyp som såg ner på mig och andra genom att skrika elaka saker på avstånd. Jag gör klart för henne att om hon har något att säga till mig så tar vi det här och nu, det är slut med att skicka meddelanden över sociala medier. Alice stammar fram några ord som jag knappt hör och går sedan iväg. Jag står förvånad kvar och undrar vad det var som precis hände.

 

När jag kommer hem från skolan smäller jag igen dörren och kastar iväg skorna. Tankarna att Alvin har träffat en annan tjej bakom min rygg gör mig så himla bitter. Jag lägger mig i sängen och scrollar igenom Instagram och det är då jag ser det. Jag ser meddelandet på mobilen och känner hur håret på armarna och i nacken reste sig. Jag öppnar meddelandet långsamt och det är en bild på dom två från någon fest. Ilskan bubblar upp i kroppen och jag skriker rakt ut. Just i skriket så hör jag hur ytterdörren öppnas och mammas spralliga röst hörs i hela huset. Hon går in i mitt rum och jag säger ingenting utan kollar bara bort. Hon brukar aldrig vara bitter på mig men jag märker hur hon börjar bli det mer och mer. Hon går ut från mitt rum och smäller igen dörren. Mina tankar i huvudet ligger huller om buller och nu bråkar jag med både Alvin, Alice och mamma. Jag tänker snabbt att det bästa för mig skulle vara att göra slut med han, det är precis det jag gör men oj vad bittert singellivet känns.

 

Jag drar upp rullgardinen och känner hur solen lyser starkt i ansiktet. Idag blir en bra dag tänker jag och går mot ytterdörren. Just då darrar telefonen i fickan och jag hör den bittra signalen. Jag plockar upp telefonen och ser ”Hugo” på skärmen, jag svarar snabbt och han frågar om jag vill ha skjuts till skolan. Några minuter senare står han utanför dörren, varje dag i 2 veckor träffas vi och snart blir vi ett par precis så som Alice och Alvin verkar ha blivit.

 

En dag möts vi alla fyra i korridoren och jag märker hur Hugo och Alvin hälsar med en glad ton. Alice hälsar på mig med ett leende och jag ler tillbaka. Jag har fått tillbaka min bästa vän och sen fått en fin kille, det bittra i livet känns helt borta. Nu orkar ingen av oss bråka mer.

E Å