Fortsättning

 

Hur någon kan sätta ett pris på en varelse är egentligen helt otroligt när man tänker på det, men trots den hemska tanken så spenderade jag mina pengar på att få din kärlek härvarande i mitt liv. Till skillnad från andra av din sort så stannade du kvar när du hade chanserna att försvinna helt. Istället återvände du till min famn. Det var som att du ville tillbaka till din trygga plats när energin i din lilla kropp behövde påfyllning; jag fick bära dig tillbaka till din bädd. Till en början höll du mig vaken på nätterna med alla oljud du ställde till med men till slut så kunde jag istället inte sova utan att höra att du fanns där i min närhet.

 

Du var obegripligt snäll men av någon anledning började du bli aggressiv, likt hur en alkoholist blir när man häller ut en flaska med sprit i vasken rätt framför ögonen på honom. Till skillnad från alkoholisten så blev du aggressiv utan anledning. Jag rörde inte något tillhörande dig. Jag hörde dig inte på nätterna och din mat stod på samma plats som dagen innan, helt orörd. Jag kom hem och gick som vanligt direkt till dig för att visa att jag var hemma genom att väcka dig försiktigt med att stryka på din rygg, men denna gång reagerade du inte. Du låg helt stilla och alstrade ingen värme längre alls. Min far höll en liten ceremoni för dig när du begravdes på gården utanför huset. 

 

Efter ett tag började något grönt, likt ett grässtrå men inte lika platt och spetsigt, att smyga sig fram ur jorden ovanför dig. Det är vackert att få beskåda dig medan du omvandlas till något nytt. Ett passerat liv som nu blir till ett nytt liv. Medan tiden vandrade så fick du blad samtidigt som du blev både längre och större. Snart skulle du få en stam och en vacker krona. Dina löv kommer att bidra till det ljuvliga färgspel som hösten alltid förser med. Du skulle få stå i många år innan du faller till marken för att återigen födas på nytt. 

Det händer att jag tar en omväg förbi huset bara för att få se om du finns kvar, för att få se hur du vuxit till något fint och för att få återuppleva alla våra minnen en kort sväng. Det gör du.

Det räcker för mig.

A E

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Digit! 2021 prisutdelning

I lördags gick Litteraturens lördag av stapeln på Kulturkvarteret i Örebro och vi fick chansen att vara med och dela ut diplom till årets digit!-pristagare 2021, året då digit! firar 20-årsjubileum! Högstadiet: 1. Olivia Öberg , Örebro; Att fortsätta   Juryns motivering:  Fortsätt, fortsätt, fortsätt. Men varför då? Varför ska vi fortsätta? När saker går fel och vi bara vill ge upp, varför fortsätta? Hur många gånger har inte både jag och du blivit utsatta för livets hemskheter och velat ge upp men ändå fortsatt, oavsett hur ledsna vi var. Vad gav oss tröst och gav kämpen i oss mer energi?  I den här berättelsen har författaren listat ut det svaret. Det kan vara en förälder som ger tröst, en vän som sträcker ut en hjälpande hand eller en härlig klasskamrat som vill snacka på bussen hem.  I sin berättelse har författaren visat att i det mörkaste mörker kan till och med det svagaste ljus skina starkt som solen, och därför tycker juryn att den förtjänar högsta pris i si...
Fortsätt läsa

Höstäpplen

  Allt med huset var perfekt, absolut allt utom äppelträden. Det var ett prydligt hus. En gulmålad tvåvåningsvilla med vita knutar. Ett sådant hus som tröstar dig när du har skadat knät, ett hus att växa upp i. Familjen Larsson hade tidigare bott i Stockholm och i deras liv ingick allt som Stockholm hade att erbjuda småbarnsfamiljer; brunchdejter med andra nyblivna föräldrar som du egentligen inte vill ha något att göra med, men känner dig tvingad att umgås med bara för att behålla någon sorts social kontakt över huvud taget. Röda linjen torsdag morgon med en skäggig gubbe bredvid dig som insisterar att du ska följa med honom och ”bomma en fuling”. Eller det faktum att det enda ordet man kan beskriva sin vardag med är ”stressigt”.   Nej, Stockholm var inte rätt för dem, det var en sak som var säker. Just därför hade Maria Larsson blivit snudd på euforisk när hon scrollade på hemnet.se som en del av hennes vardagskvällsritual och såg ett gult hus i hennes barndomsort för e...
Fortsätt läsa

Min vän Jorden måste jämt snurra utan någon pause.

Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto. Det är alla planeter i vårat solsystem, eller det var det i alla fall. Nu för tiden räknas inte Pluto som en ”planet-planet”, utan som en sådan där dvärgplanet som man hör om då och då. Lite för liten och annorlunda för att riktigt kunna klassas som en Merkurius, Jord eller Mars, en planet alltså. För det är ju ändå så. Det finns inte sådär förskräckligt många likheter mellan alla vandringsstjärnor här i vårat solsystem, vissa är fyllda till bredden med lätt gas medans andra består av en hård, tung massa. Någon äger 82 månar, en annan 0. Det enda som riktigt binder de samman är deras status, deras samlingsnamn planet. Det som talar om för en att denna himlakropp har ungefär samma runda form och massa som de där andra. Att det är en av de där få som råkade ha rätt kropp för att passa in . Det är annat än vad man kan säga om Pluto. Pluto är ett bra exempel på en av de som inte ser ut precis som idealet ...
Fortsätt läsa