Uffe och varulvarna

 

Uffe och Gunnar ska vandra på lördagsmorgonen dom har sin vanliga outfit kavaj och pistol i fickan.

“Uffe får ta den tunga väskan med vapen i så att dom kan skaffa mat”

Och Gunnar den lättare med mat i. Uffe har en 125cc punschmoped och Gunnar en 85cc punsch.  Uffe och Gunnar skulle ut och vandra i skogen lördagsmorgon kl 05:00 Uffe och Gunnar har precis packat klart och ska bege sig ut i skogen dom tog sina trampmoppar till en vändplan mitt ute i skogen dom la sina moppar efter kanten i ett dike. Dom gick in på en ganska så stor stig som inte var gorda av djur det såg man det låg grus på vägen. Jag och Gunnar gick in en bit och det blev bara mörkare och mörkare tätare och tätare skog och mindre och mindre stig jag blev “mer och mer orolig att vi inte skulle hitta ut”. Pulsen stiger vi var oroliga men sen kom ljuset. När solen börgar gå ner i horisonten på kvällen “behövde vi sova fåt vi var så trötta efter att ha gått hela dagen”. Fötterna värkte och trodde vi skulle svimma. Vi såg något som skulle kunna var ett torp det var ett litet torp. Vi gick in i det plankorna knarrar det luktar unket det ser ut som att familjen bara lämnade allt och stack som om något hade hänt. Vi ville egentligen inte sova för att det var så unket och äckligt men vi behövde verkligen sova. Vi gick och lade oss i en gammal säng den var hår och det knakade om man rörde på sig lite det var rätt så kallt ute så det var tur att vi hittade ett lite torp och sova i.

Vi vaknade upp vid 6 tiden gick ut i köket och drack vår oboy och åt våra prickigkorvmackor som vi gjorde igår för vi var dödshungriga vi hade bara ätit frukost dagen innan. Vi gick ut i skogen och fortsatte vandra vi gick tills det blev mörkt för då såg vi en

lags stor byggnad. “Vi kände oss förföljda av något...”

Det kröp fram en slags rädsla i kroppen vi börja darra i hela kroppen. Det kom bara närmare och närmare när vi kom ända in till bygganden såg vi att det var en kyrka.

Vi hörde något morra bakom oss. Jag blev räddare och räddare händerna darrade. Vi kolla bakom oss det var varulvar som stod där. Vi kolla om kyrkan var öppen det var den så vi sprang in så fort vi kunde. Vi låste efter oss. “Det tryckte på dörren var inte så hållbar den kunde när som helst gå sönder det ville vi inte för då var vi körda”!! Dom var närmare och närmare på att ta sig in plötsligt kom det in en tass igenom dörren en till och en till sen kom det ett huvud igenom dörren vi var rädda vad skulle hända dörren small upp och varulvarna flög Gunnar jag tänkte det var slutet. Han sa spring iväg men jag stannade det var ett misstag jag skulle sprungit för sen överfall dom mig också precis när jag hade fått upp pistolen men det var kört...!!! JAG VAKNADE MITT I NATTEN HELT KALLSVETTIG VAR DET BARA EN MARDRÖM MEN NU VAR DET DAGS ATT VANDRA PÅ RIKTIGT!!!! Jag berättade om drömmen för Gunnar vi var överens om att vi inte skulle vandra fast varulvar inte finns eller? . . . .

C L

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Digit! 2021 prisutdelning

I lördags gick Litteraturens lördag av stapeln på Kulturkvarteret i Örebro och vi fick chansen att vara med och dela ut diplom till årets digit!-pristagare 2021, året då digit! firar 20-årsjubileum! Högstadiet: 1. Olivia Öberg , Örebro; Att fortsätta   Juryns motivering:  Fortsätt, fortsätt, fortsätt. Men varför då? Varför ska vi fortsätta? När saker går fel och vi bara vill ge upp, varför fortsätta? Hur många gånger har inte både jag och du blivit utsatta för livets hemskheter och velat ge upp men ändå fortsatt, oavsett hur ledsna vi var. Vad gav oss tröst och gav kämpen i oss mer energi?  I den här berättelsen har författaren listat ut det svaret. Det kan vara en förälder som ger tröst, en vän som sträcker ut en hjälpande hand eller en härlig klasskamrat som vill snacka på bussen hem.  I sin berättelse har författaren visat att i det mörkaste mörker kan till och med det svagaste ljus skina starkt som solen, och därför tycker juryn att den förtjänar högsta pris i si...
Fortsätt läsa

Höstäpplen

  Allt med huset var perfekt, absolut allt utom äppelträden. Det var ett prydligt hus. En gulmålad tvåvåningsvilla med vita knutar. Ett sådant hus som tröstar dig när du har skadat knät, ett hus att växa upp i. Familjen Larsson hade tidigare bott i Stockholm och i deras liv ingick allt som Stockholm hade att erbjuda småbarnsfamiljer; brunchdejter med andra nyblivna föräldrar som du egentligen inte vill ha något att göra med, men känner dig tvingad att umgås med bara för att behålla någon sorts social kontakt över huvud taget. Röda linjen torsdag morgon med en skäggig gubbe bredvid dig som insisterar att du ska följa med honom och ”bomma en fuling”. Eller det faktum att det enda ordet man kan beskriva sin vardag med är ”stressigt”.   Nej, Stockholm var inte rätt för dem, det var en sak som var säker. Just därför hade Maria Larsson blivit snudd på euforisk när hon scrollade på hemnet.se som en del av hennes vardagskvällsritual och såg ett gult hus i hennes barndomsort för e...
Fortsätt läsa

Min vän Jorden måste jämt snurra utan någon pause.

Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto. Det är alla planeter i vårat solsystem, eller det var det i alla fall. Nu för tiden räknas inte Pluto som en ”planet-planet”, utan som en sådan där dvärgplanet som man hör om då och då. Lite för liten och annorlunda för att riktigt kunna klassas som en Merkurius, Jord eller Mars, en planet alltså. För det är ju ändå så. Det finns inte sådär förskräckligt många likheter mellan alla vandringsstjärnor här i vårat solsystem, vissa är fyllda till bredden med lätt gas medans andra består av en hård, tung massa. Någon äger 82 månar, en annan 0. Det enda som riktigt binder de samman är deras status, deras samlingsnamn planet. Det som talar om för en att denna himlakropp har ungefär samma runda form och massa som de där andra. Att det är en av de där få som råkade ha rätt kropp för att passa in . Det är annat än vad man kan säga om Pluto. Pluto är ett bra exempel på en av de som inte ser ut precis som idealet ...
Fortsätt läsa