Ensam

Ensamheten blir bara värre och värre, från timmar till dagar, från dagar till veckor, från veckor till månader, från månader till år. Ulf tänker ofta på sin son.

Det gör han idag också, han tänker på situationen som gjorde att det är som det är idag och en kall kår går genom ryggraden. Kalle hade skrikit åt honom när han gav sig av ut genom dörren. Han hade slängt igen dörren med en hård smäll som gjorde att det ringde i öronen och skallrade i fönsterna. Kalle ville inte veta av sin pappa efter ett bråk om den gamla gräsklipparen som gick sönder, Kalle ville ha en ny men Ulf ville ständigt laga den gamla.

 

När han tänker tillbaka om det verkligen är bara som gräsklipparen som var orsaken till att de bråkade. Hans fru hade gått bort ett år innan de vart osams och efter det så gjorde han allt för Kalle. Han tänker om han bestämt för mycket och lagt sig i Kalles liv?

 

En vecka före midsommar vaknar Ulf med ett ryck och han känner att han inte vill ha midsommaren som förra året, tråkigt och ensamt, så han börjar med att skriva brev till Kalle. Han tänker ofta på hur Kalle har det i sitt liv. Med darrande händer börjar Ulf skriva brevet och han funderar på hur Kalle ska ta emot brevet, han kanske kastar brevet eller så läser han?

 

Hej!

 

Jag är så ledsen för hur jag betett mig.

Allt jag gjorde var inriktat mot dig för att hjälpa.

Men nu har jag förstått hur jag gick över gränsen och att du är arg på mig.

Hoppas du läser detta och svarar.

 

Mvh:

Pappa

Ifall du vill ringa: 079 123 45 67.

 

Han tejpade igen kuvert och åkte mot stan för att lämna brevet. Han känner sig hoppfull inför att få ett svar. Han minns deras fina hus sedan han hjälpte dem att flytta in, med grusgång knastrade under fötterna, gången ledde ner till en fin brygga med grill plats, huset var stort och vitt, med stora fönster som man kunde se från vattnet. Det var också enda gången han hade varit där.

 

Ulf åker hem från stan och bara tänker på om han kommer få ett svar. Det går dag efter dag utan svar, han blir orolig om det kanske hänt något eller har han slängt brevet. Eller att han bara flyttat?

 

Det fortsätter att gå dagar efter dagar som leder till veckor utan svar. Han firar midsommar själv i år igen och det är lika tråkigt som vanligt. Han sitter och tänker, fäller en tår och ångrar bittert de där bråket om gräsklipparen.

 

Han kan inte tänka på något annat än på brevet som han la i den gula stora lådan. Efter några veckor så har han börjat ge upp hoppet. Men en dag när han går ut och hämtar posten ligger i högen ett brev.

 

 

 

Hej!

 

Jag har saknat dig mycket men jag är fortfarande lite arg.

Tack för du förstått hur du gick över gränsen.

Jag förstår att du är tänker och tänker på mig och om du får komma…..

 

Förlåt för sent svar men vi har varit bortresta ett tag.

Jag undrar om du vill komma och hälsa på och sova över nästa helg.

 

Mvh:

Kalle

 

Veckan segar sig fram, men på fredagsmorgonen vaknar han med en glad känsla i kroppen.   Han tar med sig blommor och choklad. När han kommer fram känns allt helt annorlunda. Han plingar på det stora vita huset och han ser nån närma sig dörren genom fönstret. När det öppnar så står det nån helt annan där, efter en stel tystnad frågar han vem det är. Mannen svara och Ulf blir chockad att det är Kalle. För fem år sen så var han lite rundare om magen och hade långt hår, men nu är han kortklippt och vältränad med skäggstubb.

 

Ulf överlämnar blommorna och chokladen, Kalle ger han en varm kram och säger.

-          Välkommen farfar!

-          Vadå farfar?

Han kliver in genom dörren och hör ett skrik, han funderar på vad det är och går in. Han ser två små gulliga bebisar och han hjärta blir alldeles varmt. Han tittar på Kalle och ser chockad ut men är glad på samma gång. Han plockar upp en utav bebisarna som vaknat och Kalle ler åt han.

-          Du har blivit farfar! Det här är Anton och den andra Johann.

Ulf känner att det här kommer bli en bra helg och ser fram emot att träffa dem fler gånger.

A F S