Krasch

’’Nån gång måste du inse att du kan ha någon i ditt hjärta, men inte i ditt liv.’’

Det gör ont varenda gång jag tänker på dessa ord han sagt till mig.. det var de sista och sårbaraste orden jag nånsin hört från honom. Det var bara ord, men de orden hade krossat mitt hjärta i oändligt många bitar. Orden är djupare än havet, och de kommer att gräva sig in i ditt hjärta om du kan förstå deras värde väl.

Det är möjligt att alla människor kan stöta på en psykiskt krasch nån gång i livet. När det gäller en sådan krasch är det långt ifrån att två fordon kraschar med varandra, och nån människa råkar dö.

Har man varit med om en psykisk krasch vet man själv att man är i en förbannelse i sin egen ’’levande död’’ värld.

Innan du läser vidare….

Det som gör att det uppstår en psykisk krasch säger så här:

’’ Jag är inte alltid lätt att kontrolleras av en människa, jag bestämmer vad jag vill ha och jag följer inte alltid min ägares ord eller tankar. Därför kraschar jag med det jag tillhör. Ibland får jag min ägare att gråta, för ibland är jag bra på att såra.’

Första gången jag kände kraschen var den dagen han sjöng sånger som var inriktad till mig.
Den stunden skrek något inom mig, det var på väg att brinna.

Jag kunde inte styra det längre, det vägrade att följa mina order o jag ville gråta. Det var ’’mitt hjärta’’.

Även om jag och han inte pratade den dagen, så förstod vi varandras känslor genom sångernas texter, sångerna som vi sjöng för varandra.

Den dagen så hade det blivit en krasch, en psykisk krasch med våra hjärtan.
Det var något som folk runt oss inte kunde se, bara något vi båda kände.
Jag såg ett skymt av tårar i hans ögon, det måste ha gjort jävligt ont. Med tanken på att våra kärlek var så starkt.

’’Men vi kan ju inte ändra på det som redan är skrivet långt innan vi föddes, det som vi kallar ödet…’’

Vi båda hade dött på grund av den fruktansvärda kraschen, inte vilken krasch som helst som sagt..
Det var en osynlig men farligare än om det vore en synlig krasch.
Ni kanske har hört detta:

’’ En person som känner sig oälskad, ensam, och bara har hat inom sig är sjukare än den som har cancer. För att den som har cancer kan man fortfarande le, känna kärlek, värme och trygghet...’’
Vad jag menar är att en psykiskt krasch kan skada mer än vad en förskyllning kan.

Kära läsare.. om detta må ni berätta vidare…

’’Man kan inte tvinga två hjärtan att bli fiender, nej, de kommer bara att krocka med varandra nån gång, nånstans, närsomhelst och smärtan kommer att finnas djupt inne i bröstkorgen hur länge som helst.’’

Världen är för lite för att undvika en sådan krasch.
För eller senare kommer folk att få känna den psykiska kraschen.

’’Detta är något vi vardaglig kallar olyckligt kärlek’’, för två hjärtan som inte kan släppa varandra, kommer en dag att krascha mot varandra, och få dig att kännas olyckligt... oändligt.

Jonnalie L