Magda eller Magdalena?
Magda kollade upp på stjärnhimlen medans hon gick i rask takt. Hon kollade ner och kliar sig i hårbotten. Den vinröda peruken alltså. Hon skulle verkligen ha stannat hemma och tagit konsekvenserna. Hon sneglade sedan bort på Vera och såg att Vera verkligen är lycklig. Magda och Vera hade känt varandra i snart 9 år. Men det är inte Magda glad över. Magda och Vera börjar nämligen glida isär. Magda har känt att klumpen i magen som hon har med Vera inte är bra. Vera hade tydligen hotat Magda med att säga till alla i klassen men också hennes familj att hon har strulat med en kille som heter William. Magda känner inte ens någon som heter William. Men Vera hade inte skämts för att berätta det för alla. Det är bara så hon är.
Jaja. Ut ur Magdas tankar, och tillbaka
till verkligenheten.
- Magda? Vi är framme. sade Vera
- Va?
- Vi är FRAMME.
- Aha oj. Förlåt
- Hallå. Kom ihåg vad jag sa, du ska göra detta annars
berättar jag
- MEN JA! Jag vet att du kommer berätta för alla att jag
har ”strulat med William!”
- Ugh. Kom nu. Vi måste knacka.
De går runt bilen som står utanför huset och
knackar på dörren eftersom ringklockan var helt rostig och äcklig. Dörren
öppnas tillslut.
- Bus eller godis! Sa tjejerna samtidigt.
- Oj oj oj. Vilka kusliga flickor. Vänta här så ska jag
gå och kolla om vi har något att ge.
Magda och Vera kollade på varandra. Mannen
stängde dörren och släkte lampan i hallen. Minuten gick men mannan kom aldrig.
-Varför kommer han inte? Sa Vera
- Ta det lugnt!
Magda hörde prassel och kollade på Vera. Hon
letade efter nåt i sin stora svarta väska.
- Vad gör du?
- Ugh, Vad ser det ut som?
Vera tog ur händerna ur väskan och i händerna
låg ett paket med ägg.
- D, Du tänker väl inte kasta de där på huset?
- Vad tror du?! Det är klart vi ska!
- Ursäkta, vi?
- Ja, vi! Här!
Vera la flertal av ägg i Magdas händer. Magda
kollade med uppspärrade ögon och såg helt rasande ut.
- Är du helt dum i huvudet eller! Du kan ju inte kasta
ägg på ett hus bara för att du inte får godis! Sluta bete dig som en 5-åring!
Du är 13 år! Skärp dig! Skrek Magda
- Men var tyst! Han kan ju höra oss! Tror du
verkligen jag bryr mig? Det är bara ägg! Sluta överdriva! Lyssna nu. Jag kommer
knacka på dörren igen och sen när han öppnar så kastar jag ägg på honom och du
kastar på huset? Fattar du eller måste jag upprepa igen?!
- Asså du är sjuk i huvudet. Glöm det!
Magda slängde äggen på marken och kollade upp
på Vera. Magda sa ingenting och gick därifrån. Vera sprang efter.
- Magda! Fattar du vad du just har gjort? Du har just
gjort ditt livs värsta misstag!
- Var bara tyst. Jag bryr mig inte längre. Du kommer
ångra dig när jag berättat allt för mina OCH dina föräldrar!
Magda gick iväg med vände sig raskt om igen.
- Åh juste, kalla mig Magdalena. Bara mina vänner kallar
mig Magda, och du är inte min vän.
S L
Kommentarer
Skicka en kommentar