Förbjudet

– Josefin?
– A, jag är här, svarade jag.

Jennie fortsatte att gå igenom klasslistan och satte sig sedan på bordet som fungerade kateder.
– Idag ska vi börja med ett nytt kapitel, det kapitlet ni längtat och frågat efter sedan vi började, Sex och Samlevnad, berättade hon lika ogenerad som alltid.
Småpratet som hade varit försvann och ersattes av fnitter och busvisslingar.
– Jag vet att sex både kan vara upphetsande och skrämmande så därför ska vi börja med att titta på en film som handlar om detta.

När filmen startades ville jag bara sjunka igenom golvet för jag blev pinsamt nog upphetsad av den även fast den bara var tecknad. Jag visste att mina kinder var röda som tomater och att det inte fanns något att göra åt saken mer än att vänta på att den röda färgen skulle försvinna. Istället för att koncentrera mig på filmen tänkte jag på det som var förbjudet, Jennie. För det måste väl vara förbjudet att bli upphetsad av sin lärare som dels är minst dubbelt så gammal som en och som dessutom är kvinna.

Klassrummet försvann och istället var jag och Jennie på en tropisk strand, långt långt borta. Himlen var lika intensivt blå som havet, solens strålar värmde min hud lika mycket som Jennies utforskande fingrar på min mage. Allt var helt underbart, värmen, havet, himlen, sandens värme mot min kropp. Jennies underbart vältränade kropp över min, utforskande och girig efter mer att få utforska. Jag testade hur hennes läppar smakade, hur hennes tunga passade i min mun.
Allt var helt underbart, hennes tunga utforskande över min solvarma hud. Mina fingrar giriga att få smeka henne under bikiniöverdelen. Hennes fingrar lika giriga att få utforska mig under mina bikinidelar. Allt var helt underb…

– Så klassen, vad tyckte ni om filmen? Josefin? frågade Jennie stillsamt.
– Underbart, hann jag svara innan verkligheten träffade mig hårt i magen och tvingade mig bort från den tropiska ön tillbaka till klassrummet.

Ett hav av fnitter bröt ut runt om i bänkarna och jag blev- även fast jag inte trodde att det gick- ännu rödare om kinderna.

– Kan du förklara vad det var som var underbart?

Ännu mer fnitter, ännu rödare kinder. Jennie fick inget svar på den frågan för jag klarade inte mer. Jag var för upphetsad och generad, för ledsen och arg för att klara av att se henne där, längst fram i klassrummet, skitsnygg och upphetsande. Jag klarade inte var kvar i klassrummet så jag sprang därifrån.
”Det måste väl vara förbjudet?” tänkte jag medan jag sprang bort från klassrummet, bort från fantasin med den tropiska ön, bort från Jennie, bort från mig själv.



Skriven av: Johanna A