Under gatlampornas sken

Skuggorna leker med mig under gatlamporna sken. Nattens mörker sträcker sig så långt jag kan se och kylan biter i mina kinder. Jag ser en skugga lång bort i horisonten. Det är från en kvinna. Med stora kurvor och högljudda klackskor ser det nästan ut som hon springer emot mig. Pulsen stiger och skräcken inom mig tar över förnuftet. Med blicken ner mot marken och handen knuten i fickan möter jag henne, mitt under lampans ljus. Våra blickar mötes och jag tror hon genomskådar min raka rygg. För innerst inne böjer jag mig som en fegis. Ingenting hände såklart. För vad är oddsen att hon skulle vara en våldtäktskvinna, mörderska eller misshandleska, jo jättelåga. Jag kikade bakom min rygg ifall hon var efter mig. Men hon fortsatte i samma raska takt mot nya gatlampors sken.


Jag kan inte rå för att jag är rädd. Jag är ju en man i ett matriarkat och vad som än händer så kommer jag alltid vara under kvinnans makt. Kvinnan jag mötte i nattens mörker, var precis som majoriteten av alla kvinnor, helt oskyldiga och med goda avsikter. Men de med onda avsikter tar över media och vad vi tror om de.


På bara några år har det hänt mycket i mitt område. Det växer och växer och med det kommer fler människor. Kanske inte bara oskyldiga. För exakt ett år sedan blev en man mördad på gatan över mig. Flera har blivit misshandlade och våldtagna. Men det sa inte hindra mig från att gå ut och vistas i Almby utan av vara rädd för de kvinnor jag möter under nattens mörker och gatlampornas sken.



Ellen S

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Digit! 2021 prisutdelning

Min vän Jorden måste jämt snurra utan någon pause.

Digit! 2021 rekord