Morgonen då det hände


Nova

 

Senast visat kl 03.01: Hej Nova.

 

Senast visat kl 03:02: Hej Nikola.

 

Senast visat kl 03:03: Varför undvek du mig? När vi sågs i Nordstan så hälsade jag dig och du bara sket i mig?

 

Senast visat kl 03:05: Därför att jag inte vill se dig.

 

Senast visat kl 03:13: Varför inte, Nova? Du vet att jag älskar dig och skulle göra vad som helst för dig.

 

Senast visat kl 03:18: Vad som helst?

 

Senast visat kl 03:19: Ja.

 

Senast visat kl 03:20: Kom hem till mig i Majorna och ät middag med mig o min familj kl 17.30 imorgon.

 

Senast visat kl 03:21: Jag kommer, älskling :*

 

Senast visat kl 03:24:  Vet du vad? Jag ska dra hem så ses snart okej? :*<3

 

Senast visat kl 03:30: Okej ;/ saknar dig mi corazón :*

 

 

Tänker: Hoppas du fattar min spanska. Älskar dig så jävla mycket att det gör ont i hjärtat. Snälla, krossa inte mitt hjärta, för jag skulle inte klara av det. Snälla, gör inget något dumt nu, Nikola. Annars förlåter jag aldrig dig.

 

Hans sista sms:

 

Senast visat kl 05:40: Ville bara säga att jag älskar dig så jävla mycket. Härifrån till universum. Moje srce <3

 

Morgonen då det hände när han dog exakt 20 minuter efter det. Medan jag sov. Jag hann inte ens säga att jag älskar honom också.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nikola

 

Jag chattar med Nova i Messenger medan jag väntar på att min kompis som skulle komma om en halvtimme.

 

Jag vet inte vad Nova är för mig eftersom att vi ofta är on eller off. Väldigt komplicerat då jag är den som ofta avslutar vårt förhållande på grund av att jag är med i ett gäng som är jättefarligt och även om vi var tillsammans förut så var det hemligt då ingen fick veta för att jag inte ville att hon ska bli insyltad i skiten. Även om vi inte riktigt är tillsammans längre så är hon alltid ändå alltid nummer ett för mig.

 

Nova är en riktig tuff brud som är ganska svår att förstå sig på.  Men det spelar ingen roll för mig. Viktigast är att hon gör mig lycklig och jag följer mitt enkla livsmotto: Ta det som det går, för varje sekund kan försvinna om man inte lever i ögonblicket.

 

Jag ler när Nova svarar segt för jag vet att hon är lite arg på mig. Trots hennes tuffa fasad tror jag nog ibland att det finns saker som hon inte berättar. Men hon kommer ändå berätta det för mig eventuellt, right?

 

Jag inser att jag måste sluta för att kunna fokusera på mitt uppdrag så jag skickar Messenger-sms till henne

 

Senast visat kl 03:24: Vet du vad? Jag ska dra hem så ses snart okej? :*<3

 

Efter det har hon inte svarat. Antar att hon sover just nu så jag stör inte henne.

 

Jag väntar nervöst på Petar eftersom han har lovat att hjälpa till med en leverans åt våra kunder som vår boss Marko bett oss göra. Vi har inte råd att sumpa det för om vi gör det… Då ligger vi illa till. Min rullstolsburna mamma behöver mig och även mina yngre bröder.

 

Jag vill inte tänka på det, så plötsligt kommer Petar hit för tidigt. Han är en lång snaggad askblondhårig kille med typiska ortskläder som har märket Adidas på och ett allvarligt ansikte med ett ärrat ögonbryn på den vänstra sidan. En typisk serb som mig alltså. Hans arga gråa blick blänger mot mig

 

  • Vad i helvete sa du till Marko?!
     
  • Vaddå om jag sagt nåt till Marko? Svär, skulle inte ens göra det.

 

Hans blick börjar att flacka runt och han ser sig om i den mörka gränden.

 

  • Jag har gjort något riktigt jävligt dumt, Nikola. Snälla hjälp mig brate!
     
  •  Lugnt brate. Vad är det som hade hänt, Petar? Vart är knarket som du skulle komma i med lastbilen?

 

Han ser mig inte ens i ögonen av skam och jag inser att han har gjort något med knarket.

 

  • Petar, vad i helvete har du gjort med knarket?
     
  • Jag förlorade dem och någon hade stulit min lastbil. Jag svär, jag vet inte hur mannen!
     

Plötsligt är jag så arg på Petar, helt rosenrasande på honom av ren ilska. Vafan liksom?! Han vet att allt står på spel! Vaddå vet inte hur?! HUR FAN TAPPAR MAN BORT KNARKET?

 

  • Din jävla dumma majmun. Nu kommer vi att dö. Tack så mycket mannen.

 

Petar ser skyldig ut och han tittar ner i marken med händerna i fickorna.  Jag är så arg att jag sticker från den sketna gränden i Hjällbo. Lämnar honom ensam där. Lika bra att jag går hem till Angered och ber till Gud att Marko kanske på något sätt förstår.

 

Hur fan ska jag kunna lösa skiten? Hur fixar jag fram hyrespengar så att vi kan bo kvar utan att vräkas? Hur fan ska jag orka att ta hand om min familj ensam?  Varför stack min farsa och lämnade oss fattiga? Jag är den som alltid ser till deras behov först och är tvungen att rädda familjen så att den inte faller isär. Snart exploderar jag.

 

Gud, varför? Jag försöker göra så gott jag kan och tjäna pengar så att min familj ska ha det bra. Varför kan det inte vara så?  Jag har en dröm att gå vidare till KTH och bli en byggingenjör, men det kommer aldrig att gå. 

 

Jag går runt och grubblar. Det är ganska sent ute och jag ser upp på himlen. Det är mörkt ute fast med svaga ljuslampor utplacerade varsin sida på stigen och jag går fortfarande på trottoaren medan jag kollar på min Gucci-klocka. Tiden är 05.40 och jag kommer just på att jag borde kolla upp om Nova har svarat.

 

Senast visat kl 03:30: Okej :/ saknar dig mi corazón :*:*

 

Massor av pussar från henne..  Jag borde tacka Gud för att jag fick träffa henne och se livet från den ljusa sidan i allt. Jag skriver till henne något stort och kärleksfullt så hon vet.

 

Senast visat kl 05:40: Vill bara säga att jag älskar dig så jävla mycket. Härifrån till universum. Moje srce <3

 

Jag svär jag är 100% galen i henne.

 

 

Jag hittar en perfekt utsikt med sittplats bredvid lekparken på gatan med månen och stjärnorna så jag går utanför trottoaren mot den. Jag står och stannar upp där lite längre bakom sittplatsen och så tittar jag upp på de vackra stjärnorna med händerna i fickorna.  Stjärnorna som lyser så starkt i universum att man kan se dem som miljardtals lystna pyttesmå stjärnor överallt.

 

Är det möjligt att det finns parallella världar utanför här? Finns det en annan Nikola av mig på andra sidan galaxen? Finns det ens parallella liv i stjärnorna?

 

Men mina funderingar avbryts när jag hör någon avlossa ett skott. Kraftig smärta sprider sig i ryggen. Jag kan känna en brännande känsla av hettan. Det är som ett hål i min mage och då förstår jag att jag just har blivit skjuten.

 

Jag faller ner abrupt på knäna med händerna fria mot månen. Smärtan var som fan, som om att jag kommer att dö. Jag kan känna det överallt medan blodet forsar ur mig. Jag hör någon komma mot mig. Jag ser silhuetten av en man som går mot mig. Han har ingenting annat förutom svart mask på sig och en guld Glock-pistol.

 

  • Så här kan det gå till, Nikola.

 

Han står med pistolen mot mitt huvud.

 

  • Har du något sista ord att säga?

 

Jag tittar på honom och blundar för en sista bön till Gud.

 

Se till att min familj och Nova vet att jag älskar dem och är ledsen över hur det hela blev och jag hoppas att en dag de kommer att förlåta mig.

 

Nova

Familja

Mama

Tata

Förlåt mig

 

Då öppnar jag mina ögon och jag tittar tyst upp mot himlen och sedan blundar jag långsamt. Min mördare krampar ihop triggern och skjuter.

 

Efter det går han.


 
Khatia N

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara gammal men ändå ung

Innan strängarna går av

Död eller levande