Det förfärliga skriket

 

Det var en helt vanlig dag. Svea vaknade av skenet från solen som hade tagit dig in i hennes rum. Hon satte sig upp i sängen, hon hörde pappa göra frukost. Svea gick ut till köket och såg pappa stå och steka ägg. Svea satte sig vid bordet.

-Vad ska du göra i dag, undrade pappa.

-Jag ska på fotbollsträning, sa Svea.

Svea gick till rummet och fixade sig och satte på sig fotbollskläder och satte håret i en tofs. Sedan när hon hade fixat sig och var klar så gick hon till hallen. Hon satte på sig sina fotbollskor som hade massa gräs och jord på dobbarna, sedan satte hon på sig sin svarta jacka och gick ut ur dörren.

-Du glömde din vattenflaska! ropade pappa.

-Just det, tack pappa, sa hon.

Svea gick ut och ska låsa upp sin cykel. Sedan börjar hon cykla. Hon cyklar förbli ett stort rött lägenhetshus.

Hon hörde ett fasansfullt skrik som snabbt tynade och Svea känner en klump i magen och andas in ett stort andetag.

 Svea kastade sig av från cykeln, och gick mot lägenheten. Hon öppnar dörren och går upp en trappa och ser en dörr öppen. Hon går in, hon tar ett steg in. Det är då hon höll på att svimma, hon ser en kvinna i 40 års åldern ligga på golvet och är helt blodig, Svea går förbi och tittar på dammen som ligger på golvet och Svea tittar om det finns något livstecken, men de var det inte så hon fortsätter mot köket som hade rosa detaljer, Svea hörde ett prassel i garderobe,n hon öppnar garderoben.

Hon ser en 15 årig tjej som är lika gammal som Svea, sitta intryckt i ett hörn av garderoben.

-Hej vad heter du, frågade Svea med en lugn men ändå stressad röst.

-Jag heter Sara, säger tjejen skärat. Men när hon sa Sara hörde man knappast at på slutet, Sara stirrade med en livrädd blick bakom Svea, Svea tittade bakot.

Pang! sa det. Det blev helt kolsvart.

Svea vaknade upp av en stark lampa som lös i ögonen på henne, Svea tittade sig om kring och såg två personer stå på sidorna av henne, Svea märkte att hon inte var i lägenheten längre hon var på sjukhuset. Doktorerna försökte få kontakt med henne men hon tittade bara på dom. Doktorerna frågade hela tiden om vad hon hette men Svea svarade inte.

-VAR ÄR SARA! Skrek Svea.

-Vem är Sara.

-Hon var i lägenheten!

-Nej de var bara du där, sa doktorerna.

-Jo jag lovar de var en tjej som hette Sara.

Efter lite sprutor på sjukhuset så fick Svea åka hem, men först så skulle hon åka och prata med polisen.

Efter Svea hade varit hos polisen så åkte hon hem och satte sig i sängen med en varm kopp kaffe som var gillande brun och med en filt runt sig och tittar ut i fönstret. Och då! Hon ser mannen som hade mördat kvinnan springer med en hel polisstyrka kom efter han. Svea kände en stress och oro i magen för hon visste att saga var någon stans.

Efter två dagar hade de fångat personen som hade mördat kvinnan. Det stod i tidningen (en mördare hittades nu häktad, han hade mördat en kvinna i 40 års åldern) när Svea läste så blev hon glad men fort tänkte på Saga. Svea bestämde sig att leta efter Saga själv. Svea åkte tillbaka till den lägenheten som kvinnan blev mördad i. Svea går långsamt mot lägenheten och känner ett obehag i kroppen. Och börjar gå in i lägenheten och går uppför trappan där hon såg dörren som var öppen förra gången hon var där. Hon känner obehaget när hon går några trappsteg upp men hon tar ett stort andetag och går upp och går in lägenheten som var avspärrad men Svea går in ändå, hon går direkt till garderoben som saga satt i. men hon hittade inget som kunde göra så Svea kunde hitta saga. Men när hon ser en liten liten lapp som Svea sedan tog upp.

Lappen var skrynklig och texten syns inte så bra men Svea fattade va det stod (HJÄLP JAG HÖRDE MÖRDAREN SÄGA ATT HAN SKULLE TA MED MIG TILL KYRKAN)

I kyrkan? Vad ska det göra i kyrkan, tänkte Svea

Men sen var det klart hon var ju i kyrkan för 1 vecka sedan och då så visade de hela kyrkan men de var ett ställe som man inte fick se källaren!

Svea cyklade fort som aldrig förr. Hon ser en liten del av kyrktornet.

Hon kastade sig av cykeln när hon var framme och springer mot kyrkan. Hon öppnar kyrkdörren och går in i kyrkan hon känner samma känsla som när hon gick upp i trappan när hon skulle gå in i lägenheten som kvinna var död i och där saga satt i garderoben.

Hon går till källaren och sätter örat mot dörren men han som visade kyrkan sa (vi ska inte gå ner i källaren och källaren är ljud isolerad så man hör ingenting) men Svea hörde ett ljud. Det var ett rop på hjälp. Sea försöker öppna dörren men den är låst. Svea vet var nyckelskåpet är men man behöver en kod för att komma in men Svea orkar inte bry sig. Hon slår söder nyckelskåpet som är gjort av trä. Men de är massa nycklar men de står källaren på en. Hon sliter sig åt den och springer mot källaren och låser upp källardörren och springer in och ser saga sita i ett hörn.

-Hej Saga.

-Va?

-Hej Saga.

-Är de du Svea.

-Ja, sa Svea, men kom vi måste springa nu!

-Okej, sa Saga.

Sen så springer de iväg mot polisen.

Efter en hel dag på polisstationen fick de äntligen åka hem.

Dagen efter så var Saga och Svea och prata vad som hade hänt under veckorna. Men Svea känner något i kroppen men hon vet inte vad det är. Men de är bara när hon är med saga.

På kvällen så ligger Svea i sängen och tittar upp i sitt tak som är vit fast med en skugga av ett träd och hon tänker på saga.

Svea vet inte varför men hon har en tanke att hon gillar saga mer en alla andra alltså typ mer än som en vän.

Men saga och Svea är vänner, men det känns som att saga ska säg något

-Men du....

-Vad, sa Svea.

-Det känns som att jag gillar dig, sa saga med en hackig röst.

-Jag gillar dig med.

-Men jag menar mer än en vän, sa saga med en röst man knappast hörde.

-De gör nog jag med, sa Svea glatt.

Hur kommer fortsättningen vara efter detta tänker Svea, men det kommer nog bli bra.

I M