Fortsättning

När jag vaknade så kände jag trädet över mitt ben. Jag tänkte tillbaka till när jag var hemma och packade inför resan. Jag packade ner allting in i min gröna ryggsäck som jag hade fått från mamma. Jag packade mackor, tändstickor, fiskedrag, fiskelina och så satte jag fiskespöt utanpå ryggsäcken. 

 Jag minns hur jag hade fått skjuts till stigen. Hur jag hade vinkat till mamma för den sista gången och sen vänt mig om och trott att jag skulle få se henne igen. När jag hade börjat gå så var jag inte helt säker på var det låg, bara vilket håll det låg åt. Efter ett tag så hade jag tappat bort mig och när jag vände mig om så rasade trädet emot mig. Nu så låg jag på den leriga stigen i ett blåbärsris och tittade upp mot trädtopparna och lyssnade på skogens alla ljud. Alla fåglar som kvittrar, alla ekorrar som sprang uppe i träden.  

Minuter kändes som timmar och jag insåg att mackorna skulle ta slut och att jag behövde ta mig därifrån. Jag började försöka lyfta på trädet men jag lyckades inte, jag använde pinnar som hävstänger men det hände fortfarande ingenting, Jag kollade på min armbandsklocka och såg att det hade gått 3 timmar och 20 minuter men mamma skulle inte hämta mig förens nästa dag. Jag hade tänkt att jag skulle sova i ett vindskydd som fanns där men nu så skulle det ju inte bli nu. Nu behövde jag sova ute i den kalla leran i den kamouflerande blåbärsriset.  

Tänk om dem började leta efter mig med en helikopter men att dem inte hittar mig för att jag ligger gömd. Jag började tappa känseln i fötterna men visste inte ifall det var, kylan eller trädet som gjorde så att jag inte fick tillräckligt mycket blod till fötterna. Ifall det var kylan så behövde jag göra en brasa. Men om det var blodet som inte kom fram så var det riktigt illa. 

 Jag tog av mig ryggsäcken och satte den bredvid mig. Jag gjorde mitt bästa för att försöka kolla över på andra sidan trädet, och jag lyckades halvdant men jag såg att benet inte var blått vilket var bra. För då var jag bara kall. Då kom nästa problem, att försöka hålla mig varm. 

 Jag tog tag i ryggsäcken medans jag letade efter saker som jag skulle kunna elda med. Efter ett tag så hade jag hittat två pinnar lite bark som låg på marken och ett träd som jag kan ta mer bark från och så några torra löv så att det rycker ganska mycket. Och även ett rätt så bra som tändningsmaterial. Innan jag kunde börja så behövde jag ta bort så mycket blåbärsris som möjligt så att det inte började brinna. Jag försökte vända mig om men den enda som hända var att min rygg knackade till. 

 Oj vad min mamma hatade att jag knäckte mina fingrar. Men ännu mer hatade hon att jag knäckte nacken och ryggen. Jag tog tag i ett blåbärsris och drog men ingenting verkade hända sen så knakade det till och hela roten drogs ut. Jag fortsatte så med alla blåbärsris jag kunde få tag på tills mina händer bultade. Jag tog fram en handfull med löv och kände de torra löven på mina kalla blöta händer. Jag lade dem på en bra plats en bit ifrån mig med pinnarna ovanpå. Och tog sedan fram tändstickorna från ryggsäcken och puttade ut den lilla kartongen med pekfingret. Jag och tog fram en tändsticka och drog den emot sidan av den lilla asken och en liten låga tändes på den tunna lilla pinnen. Jag vände den uppochned med min andra hand kupad som skyddar mot vinden. Så att den skulle börja brinna mer och att ingen vind skulle släcka den. Jag kände värme på handen och det var så skönt med lite värme. Jag tände på löven och dem tände på pinnarna men brann snabbt upp efter det. Jag satte jackan på mina ben och slöt ögonen. 

 När jag vaknade upp så möttes jag av lukten av rök. Jag reste mig upp och såg någ ra människor. Jag skrek så högt jag bara kunde men dem verkade inte höra mig. Jag tog fram mitt fiskespö och satte på mig mest skinande drag och började vifta när jag ropade efter hjälp och då kom dem. Två brandmän en lång och en kort med, den korta sa åt den långa att springa och hämta yxan. Den korta frågade mig om jag mådde bra och hur länge jag hade varit här. Jag kunde knappt svara för röken var för tät och jag kunde inte göra någonting utom att hosta. Tillslut så kom den långe tillbaka med en stor yxa och började hugga. Träflisor flög har och där och tillslut så gick trädet av på mitten och dem bar bort den från mitt ben och jag. Dem pekar åt vilket håll jag skulle gå åt. Nu hade elden släckts men lukten var fortfarande kvar. Jag gjorde mitt bästa på att springa men den bultade där trädet hade legat så jag haltade. Tillslut så kom jag till en väg där en brandbil och en ambulans stod och då blev allting svart. Jag vaknade upp på ett sjukhus där mamma och pappa stod. Nu var allting bra igen.

A G