Min död

 

Jag var på båten helt själv. Mina föräldrar var hemma, dom var helt borta i tankarna. Dom hade tagit droger. Dom var helt förstörda men jag smet till båten utan att de märkte, jag hade hört på radion att det hade hänt något med människorna i Askersund. Jag bodde i Stockholm så det var en bit men så fort jag hörde det så packade jag direkt. Jag tog med all mat vi hade hemma sen så drog jag. Jag ska ta mig dit inga människor var. Båtresan skulle ta 3 dagar som tur är att jag tog med all mat hemifrån. Jag visste vad jag skulle göra när jag kom fram, jag skulle ta mig till en bunker som jag hade hittat på Google Maps. Nu är jag framme och nu ska jag bara hitta dit.

 Det var verkligen dött i Askersund. Ingen var här förutom jag. Jag ska försöka hitta någonstans att sova. Men då jag hittade något bättre än en bunker, ett hotell. När jag väl hade hittat ett hotell som var ganska bra så hörde jag något som lät som en röst. Jag blev förstelnad till is, det var då jag kände något på min axel. Jag tittade bak och det var då jag såg det. Det var en kille som var i samma ålder som mig och jag är 19 han hade guldbrunt hår och gröna ögon.

-När jag rodnade så frågade han vad jag heter. Victoria svarade jag.

-Vilket fint namn, jag heter Emanuel, och är 19 år

-Jag frågade Emanuel vad han gör här. Jag trodde att jag var den ända kvar i värden.

 -Då trodde du allt fel jag letade efter alla barn i hela stan så jag har hittat ganska många barn så vi klarar oss nog för alla har mat.

-Har du hört vad som har hänt, frågar Emanuel

- Ja, sa jag. Det har blivit en zombiapokalyps. Förresten, kan du ta mig till dom andra så vi kan prata i hopp oss till en plan.

-Okej kom då, bara så du vet så är dom andra väldigt påverkade av droger och alkohol.

-Va, sa jag. Det var de jag ville undvika, mina föräldrar höll på med sånt det var därför jag flydde           

 - jag är ledsen för det, mina föräldrar höll också på med så, förresten får jag veta vad dina föräldrar heter.

-Visst dom heter Natalie och Nico

-Va det heter mina...

 Morrande avbröt oss.

-Vänta jag hörde något, sa jag.

Jag hade rätt, det var en livs levande zombi bakom oss. Han skrek rakt ut:

- zombi

Han lät som en tjej men jag hade inte tid för att skratta

 -spring för livet, skrek han

Vi sprang tillbaka till dom andra

 Spring en zombi skrek jag, det var någon som sa jag tar med mig knarket jag skrek aldrig släng det alla började

-springa

-Nej säger Oskar det är dyrt det kosta 2000 spänn

-Kasta det eller dö, säger jag

-Då dör jag hellre så jag slipper dig för jag har alltid hatat dig, svarar

-Dig har jag velat skjuta hela tiden men mina kompisar sa till mig för dom visste att du skulle dö av zombierna.

-Lägg av hon är den bästa personen jag någonsin mött och skjuter ni henne så då får ni skjuta mig med svarar Emanuel

-Varför skulle vi det

-För hon är min syster

-Va är du min bror varför stack du varför lämnade du mig nu

-Jag stack på grund av mamma och pappa och all alkohol men jag visste inte om dig men nu kan du bo hos mig jag har ett eget …

-Hörni sluta prata och börja springa skrek Oskar

Vi hörde morrandet igen

-Allihopa vi springer mot vattnet för zombis kan inte simma så lyssna på mig eller dö, säger jag. Så gör som jag har sagt. Hörni jag har haft en tuff uppväxt utan min bror och föräldrar med alkohol. Så nu vill jag leva med min bror glad med en önskan som är att överleva.

Oskar utbrast nu måste du ta dig samman och springa för annars kommer din dröm inte uppfyllas för den är bakom dig så spring.

Emanuel sa till mig akta skylten

Det var det sista jag hörde innan jag svimmade

-tror ni att hon är okej för jag kan inte leva utan henne för jag gillar henne, säger Oskar

-va du har mobbat henne sen du såg henne, utbrister Emanuel

-Men det är mitt sätt att få fram det

Det var då jag vaknade och hörde att Oskar skrek hon lever då hade Emanuel plockat upp mig i sin famn och sprungit för att rädda mig. Jag såg att Oskar sprang mot mig i full fart. Oskar sprang fram till mig och sa jag borde ha gjort det här för länge sen men jag gillar dig sen jag...

-Så du säger att du gillar mig men du har mobbat mig så det var därför du alltid ville vara nära mig men du ville att jag skulle DÖ

-Men nu vill jag att du stannar med mig nu jag vill aldrig att du lämnar mig.

-Men vi får ta det sen för nu måste vi springa till vattnet för dem kommer nu.

-Emanuel sa till mig kan du springa eller ska jag bära dig igen

-Haha jag kan springa så spring annars så felorar jag min bro för andra gången

-Nej nu börjar det bli mörkt och i mörkret kan vi inte se vart zombierna är

-Jag sa vi måste hitta någon stans att sova vänta jag vet vart vi kan sova

-Oskar skrek jag sover med dig

-Nej det gör du fan inte hon är min syster hon får sova med vem hon vill

-Okej ta det lugnt men var är det

-Emanuel mins du där vi träffades det är ett hotel där så om vi tar oss ditt kan vi sova

-Va det visste jag inte men då drar vi ditt

-Men vi har ett problem det finns nog zombier där  

-Men vi har vapen så vi skjuter dom

-Men vet ni vart ni sa skjuta dom

-Ni vet ju mig Oskar den bästa här man ska skjuta dom i magen

-Fel svarade jag man ska skjuta don i huvudet mellan ögonen då dör dom därekt

-Okej vi drar ditt men en sak vi har bara 20 skot så vi måste tänka...OSKAR du kan inte slösa skot tack vare dig så har vi 5 skott kvar så ge mig vapnet annars

-Okej jag ger dig vapnet men vi går nu

-Okej följ mig det var där min bron skrämde mig

-Nu är vi här där jag träffade min syster akta zombier skjut

Emanuel tog vapnet från mig och försökte skydda mig men han blev mördad av dom det jag såg var en zombi kom mot mig det sista jag hörde var jag som skrek...

E K