Eldflugor utan mörker

 

 

Jag har inte alltid varit såhär 

ett svårfångat byte 

Trampat snett, gått förbi  

sagt tusen ord för lite 

 

Det måste kanske vara såhär ett tag 

Glöm inte bort att mjukhet kräver mer styrka än barskhet 

Det kommer nytt, fler, mer 

Snart känns stjärnorna närmare 

och nätterna varmare 

 

Eldflugorna får publik när solen gått ner 

Ingen känner igen samma jordfärgade skalbagge på ljusa dagen 

som förtrollat dem vid midnatt 

 

Oväntade björnbärsvarta ögon 

fortsätter rakt igenom mig 

Oborstat hår, gubbiga kläder  

orden ramlar ner i halsen 

stannar nånstans vid hjärtat 

En sådan känsla 

vissa lever en livstid på 

 

Någon gång 

Klär vi upp oss 

och dansar för en tom opera 

Vinner nobelpriset 

och lägger det i grannens brevlåda 

 

Idag  

skymmer vi undan våra allra starkaste känslostormar 

placerar våra hjärtans tivolin i okända städer 

Spärrar in de vackraste ord vi vet 

släpper dem fria när inga sinnen längre kan ta emot dem 

 

I natt  

finns galaxer bakom våra ögonlock 

vi tittar på samma måne 

bor i samma stad 

ändå blir det alltid samma sak 

glömmer bort varenda bokstav 

Intalar mig själv 

Djärva försök ger mättande svallvågor 

inga alls ger dova svala  

omärkbara vindar 

 

Man blir van att bygga upp ett fort 

bara för att riva det nästa vår 

Trots det står ditt fort kvar  

precis lika ståtligt som när det byggdes 

Ingen sten är tillräckligt tung 

Inget krut tillräckligt kraftfullt 

att riva det du är 

 

Vem vet hur länge allt detta varar 

Det enda säkra är  

att det inte alltid kommer vara såhär 

natthimlen anländer alltid 

Kanske är du & jag osynliga för de flesta 

för att vi är eldflugor utan mörker 


S B

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Digit! 2021 prisutdelning

Min vän Jorden måste jämt snurra utan någon pause.

Digit! 2021 rekord